Mat. Haha närå så serious ska vi inte va. Men kom verkligen underfund hur beroende jag är av mat. Haha vem är inte? Men reagerar så sjukt om jag vill ha men inte får typ! Nyligen så frågade jag mamma, vad ska vi äta till middag. Hon svararade ris och kyckligen sen förut alltså = rester. RESTER. Hatar rester. Och ja wainywainy jag är barnen i Afrika svälter men om det inte passar så läs inte. 

Redan då känner jag hur jag börjar bli irriterad, men orkar inte bry mig om det. Tänker då att jag är faktiskt sugen/hungrig, dock mest sugen, på nåt så jag tänker att jag kan mmmh rosta några mackor och sen lägga ett fett  smör lager på som smälter lite gott in i mackan och lägga på den underbara gouda-osten och tillsammans blir det en himmelsk god macka! NEJ DÅ HAR VI JU SÅKLART INGE ROSTMACKA. Känner hur jag bara blir ännu mer irriterad och hemskare blir det när vi inte har någon slags macka, lite morötter, mandariner, kakor vad som helst. Nada. Dududuuuum. Alltså på riktigt jag blir gråtfärdig, och det är bara för att jag känner att jag har sug efter att äta nåt. Jag skojjar inte, det är sjukt i huvvet. Sen så känns det lika bra att bara värma på "middagen" (resterhost) så jag får nåt i magen, och eftersom det är med currysås så tar jag mycket curry. Men när jag har värmt det så rinner det ut så det blir fööör mycket blandat med riset. Haha åh... Avslutar iaf med en glassbåt, trevlig middag.

Haha låter som en bortskämt liten snorunge men ville bara förklara mitt lilla problem... Hur sjukt styrd man är vid mat!! Att jag kan bli gråtfärdig för att något gott inte finns hemma, fast jag ätit en nice lunch-portion på skolan för 5-6 timmar sedan..